Latin för släkthistoriker

Latinets historia är också en del av Sveriges. Våra historiska källor är späckade med latinska ord och uttryck som mendica, hora pomeridiana och coena Dominica. Långt in på 1700-talet var ju latinet det naturliga kommunikationsmedlet för många bildade svenskar, inte minst inom statskyrkan, naturvetenskaperna och juridiken. En utmaning är att många ord tillhör nylatinet, det levande latin som aktivt talades och skrevs från 1500-talet och framåt, ord som har fått nya betydelser eller är nybildningar som saknas i skollexikonens klassiska latin.

Latin för släkthistoriker förklarar ett stort antal begrepp från nylatinets guldålder och är särskilt anpassad för forskare utan förkunskaper i latin. Ordboken omfattar runt 10 500 ord, nylatinska stavningsvarianter, förkortningar, exempelfraser och latiniserade namn, som hämtats från handskrivna källor som kyrkböcker och rättegångsprotokoll och från tryckta verk inom skilda ämnen perioden 1520–1800. De många faktatexterna placerar latinska nyckelbegrepp i sitt sammanhang och ger inblickar i den svenska hederskulturen, religionens roll och tillämp-ningen av olika lagar. Bland nytillskotten i denna tredje utgåva ingår närmare 900 sjukdomsnamn från svenskt 1700-tal, med förklaringar.

Ordboken beskriver också 1600- och 1700-talets "titelvansinne", titulomania, som bokstavligen användes för att värdera människor utifrån börd, social ställning och kön.

Den tredje upplagan har med detta utökats rejält från 114 till 424 sidor.